Den nödvändiga kreativiteten

Om nöden verkligen är uppfinningarnas moder börjar det bli läge att hitta på något nu. För många kurvor pekar åt fel håll för att vi ska kunna fortsätta lalla omkring i vårt eget lilla tempo på vår egen lilla ö.

Åland har under lång tid levt ett slags Törnrosaliv där man snarare glatt sig över historiska vinster framom kommande utmaningar. Inte bara, det finns lysande undantag där kanske Ålands penningautomatförening är bäst i klassen. De har modigt och kreativt tagit sig an en spel- och nöjesmarknad som finns över hela världen. Det har inte varit enkelt. Man ska minnas att Paf från att i stort sett ha haft hundra procent av en marknad på Åland och dess närregioner gick till att över en natt vara världsledande (jodå, när internet var ungt var det faktiskt så) på nätspel. Det var en position som man inte kunde försvara, det gick bakåt och neråt för att en dag plötsligt bli lönsamt igen. Sådant händer inte utan djärva beslut och långsiktigt verkstadsarbete. Och uppfinningsrikedom.

Andra exempel på innovationsindustri är Optinova i Godby och plastfabrikörerna Scantube och Colorant Chromatics. Specialindustrin för mätverktyg Inficon inte att förglömma. Bakom alla dessa och andra företag som finns på Åland men ser världen som sin hemmamarknad finns uppfinningsrikedom och oängslighet. Sjöfarten har varit bränslet i den åländska framgångsresan och kommer så att vara även lång tid framöver. Men det behövs mer än så. Det behövs uppfinningar och det behövs kreativitet och entreprenörsskap. Detta borde starta redan i skolåldern. Man ska inte utbilda folk till att vara anställda. Man ska motivera ungdomar att bli sina egna och pröva vingarna som företagare och innovatörer.

Vadan detta nu? Jo, jag ramlade förbi Tekniska museets otroligt inspirerande utställning om uppfinningar och innovationer. Läs den här listan och gläds åt den otroliga uppfinningsrikedom som finns där människan drar fram. Många av dessa skapelser tar vi i dag som fullständigt självklara. Minns då, att när de kom, hade ingen endaste någon ens en aning om att de behövdes. Det är just det som är skönheten i det oväntade. Man måste kunna se runt hörn. Ta till exempel åländska Chips som startade med en produkt som ingen kände till på en marknad som ingen visste fanns. Fredagsmys var exempelvis inte ens en dröm.

Frågan är alltså. Vad blir nästa Chips?

För några år sedan skrev jag en historik över åländska Chips Abp som senare såldes till norska Orkla. Så här lyder delar av förordet till boken. Läs och låt dig inspirereras!

”I stort sett visste skaparna av Chips 1969 bara att något måste göras för att sätta fart på det åländska landbaserade näringslivet som till skillnad mot sjöfarten aldrig riktigt lyft. Och att någon konsult sagt att Åland tack vare stora förekomster av sandjord borde ha hyggliga förutsättningar när det gäller potatisodling. Vid det här skedet var färg-tv och mysiga tv-kvällar lika okänt som varumärket Taffel och Oolannin. Det skulle komma att ske stora förändringar. 
En vink om att grundarna tänkte längre är dock själva namnet Ab Chips Oy Ltd. Det normala på den tiden hade varit att nöja sig med Ab för Aktiebolag. Oy Ltd är budskapet att Chips i vart fall skulle till Finland och kanske ännu längre…
 Förändrad livsstilInitiativtagarna anade inte i det här skedet hur rätt i tiden de resonerade. Eller hur förändrade konsumtionsvanor stod vid dörren på Åland, i Finland och resten av världen. När det gäller Chips samspelade de flesta faktorer. Man fick så småningom tag i rätt person att leda det expanderande företaget och högkonjunkturen satte fart på de ekonomiska hjulen i samhället.
 
Transportmässigt väntade goda tider tack vare rederiernas taxfreebaserade jättevinster. Det skulle bli lättare än någonsin att på moderna storfärjor transportera de färdiga produkterna till konsumenterna i Finland. 
Livsstilsmässigt väntade en ännu starkare högkonjunktur när de finländska familjernas levnadsmönster och intjäningsförmåga fick två märkbara effekter. Mer pengar i plånboken gav utrymme för godsaker framför teven på kvällen. Mindre tid till följd av mer arbete och fler förvärvsarbetare skapade ett större behov av snabbmat. Chips skulle komma att erbjuda bägge delar. 
Starten blev ändå långt ifrån enkel. Aktiebolaget Chips var på god väg att krascha under de inledande åren. Svag kostnadskontroll, ovana anställda och en oförstående marknad gjorde början besvärlig. Det riktiga lyftet skulle dröja till 1979 när relativt nybakade ekonomen Sture Carlson gjorde entré. Då vidtog det egentliga företagsbygget som hösten 2004 kulminerade i en försäljning till norska Orkla. 
Efter den lite vingliga starten gick Chips från klarhet till klarhet. I dag är det på olika sätt Chips produkter som sätter guldkant på vardagen i miljoner hem i Finland, Sverige, Danmark, Norge, Lettland, Estland, Litauen och Ryssland. Det kunde ha varit på många fler platser om inte krig, plötsliga devalveringar och politiska beslut över tid förändrat spelreglerna.”
Medan de feta kattorna hånade den nya luren från Apple och fortsatte ignorera sina kunder blev iPhone en av historiens största försäljningssuccéer.
Chips var något som inte fanns i Finland när ålänningarna började odla och fritera potatis. Det var kreativt, modigt och framåtinriktat.
”Ett lager med kulor i?! Vad kan man rimligen ha för nytta av det?” Tack vare denna svenska uppfinning är SKF i dag ett av de riktigt stora och solida industriföretagen. 
Är detta något som alla saknat och är beredda att betala för?
”Okej, vi köper ett akvarium, men var ska vi sätta det nånstans?” ”Äh, förresten, vi skiter i det!”

Kommentarer

Populära inlägg