Några frågor och svar

Det ramlade in ett mejl häromdagen från en klass vid Ålands lyceum där man just nu gör ett större projekt kring åländskt samhällsbygge. Det är framsynt och klokt av lärarna. Hatten av för de djupare lärorna och de mer genomtänkta insikterna, men det pågår ju ett liv här på det så kallade verkstadsgolvet också. Åland som samhälle är statt i förändring. Eftersom vi använder mycket mer pengar än vi får in, måste samhällsservicen förändras. Då är det inspirerande att se hur eleverna närmar sig detta. Själv fick jag ett mejl i fredags med några frågor som jag besvarat efter bästa förmåga:

Hej, Vi är en grupp elever som går på Ålands lyceum och vi har för närvarande en kurs om det åländska samhället. Vi har fått i uppgift att samla uppgifter och information om den kommande kommunreformen.

Hur ställer du och ditt parti sig till kommunreformen. Varför är den nödvändig och hur ska den genomdrivas mest smärtfritt för det ålänska samhället? Vilken av de fyra samhällsmodellerna förespråkar du och ditt parti. (med dessa fyra avser vi de föreslagna modellerna vi har fått reda på, alltså värdkommunsförslaget, samarbetskommun, regionskommun och förslaget om en enda kommun. Motivera ditt svar.
SVAR: Det är alldeles för svårt att ge ett konkret svar på en sådan fråga. Jag skulle gissa att det sist och slutligen blir att handla om nån slags kombination mellan alla fyra. Men det borde vara en kombination som i första hand är framförhandlad av kommunerna. Till exempel borde barnskyddet skötas centralt för hela Åland. Det är svåra frågor och en gemensam barnskyddsenhet skulle kunna bygga upp en bättre kunskap för att på bästa sätt ta hand om det viktigaste vi har – barnen. Likaså borde man se över vägunderhåll där det finns gott om möjliga samarbeten mellan kommunerna. I dag finns det redan gemensamma byggnadsinspektioner och i vissa falla socialservice. Det är lokalt och bra med egna lösningar, men tyvärr för dyrt i sista ändan.

Inom hur snar framtid anser du att denna reform borde måste genomföras för att det åländska samhället inte ska ta allvarlig ekonomisk skada? Motivera ditt svar.
SVAR:
Under de senaste åren har Åland bränt uppemot 200 miljoner euro i sparade medel. Kvar i kassan finns cirka 50 miljoner euro vilket med den här takten räcker ett eller två år till. Därefter måste Åland låna pengar för driften, om vi inte gör något. Det är alltså rätt brådskande alltihopa.

Vilka andra skäl än de ekonomiska finns för att man skall driva igenom någon av dessa förslag om reform ?
SVAR:
Vi ska alltid sträva efter att göra saker bättre än förut. När det handlar om till exempel barnskyddet och i viss mån tekniska frågor tror jag vi dels kommer att spara mycket pengar och dels utföra samhällsservicen bättre.

Hur borde samhällsservicen styras eller förändras efter denna kommunreform. T.ex Skolverksamhet och äldrevård.
SVAR:
Skolor ska långt det är möjligt skötas lokalt, så nära barns hem som möjligt. Äldrevården ska utformas så att de gamla kan stanna hemma så länge det någonsin är möjligt. Med hjälp av anhörigstöd och hemhjälp. Det är både bättre och billigare att äldre får stanna hemma istället för att läggas in på institution.
Vilka hinder finns för kommunreformen?
SVAR:
Förändring är bland det svåraste som finns. På det personliga planet vill vi alla egentligen att det alltid ska vara som förut. I arbetslivet samma sak. Det gäller att i den här processen kunna förklara och motivera för alla de som berörs varför det är viktigt, nödvändigt och inspirerande att förändra en struktur som alla vant sig vid. Det är den stora utmaningen.

Vi vill ha svar så snart som möjligt.

Tack på förhand.

Eleverna i 1D
Eleverna vid Ålands lyceum håller på med flera olika projekt där man försöker förklara och förstå hur de olika partierna ser på det åländska samhällsbygget. Hatten av för sådana initiativ!

Kommentarer

Populära inlägg