En av de allra största

God morgon.
I dag har vi söndag men absolut inte vilken söndag som helst. I dag är det sextioåtta år sedan sovjetiska trupper år 1945 befriade de kvarvarande fångarna i Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. Då fick för första gången omvärlden på riktigt se vad det nazistiska styret skapat.

Starka bilder från befrielsen

50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.

Det är bra. I tider av främlingsskepticism och misstänksamhet får man aldrig tappa fotfästet gentemot historien.

1945 var också året då Raoul Wallenberg försvann. Han greps den 17 januari av sovjetiska styrkor och har sedan dess inte setts till. I dag är han en hjälte av monumentala mått med egen postum hemsida. Den 27 januari 2013 skulle han fyllt etthundra år varför vi sedan dess firar den dagen med en ljusmanifestation.

Just nu och fram till den sista februari pågår en synnerligen sevärd utställning i Ålands konstmuseum. Den handlar om Raoul Wallenberg, den är enkel att förstå och den skapar insikter djupare än det mesta.

Den makabra ingången till dödslägret Auschwitz som befriades den 27 januari 1945.

Tack vare hjältar som Raoul Wallenberg kunde tusentals judar räddas från döden. Berättelsen om hans liv finns just nu på Ålands museum och hänger kvar till den sista februari. Gå dit och titta, det är viktigt.

När utställningen invigdes var det trångt om saligheten. Här trängdes affärsfolk, skolelever och politiker för att lära sig mer om den historia vi aldrig får glömma.