Wiklöf Holding Arena i morgon?

Skillnaden mellan prat och verkstad heter Olle Fonsell. Han är mannen från Tallvägen i Östernäs som sällan eller aldrig missar en IFK-match. Han är mannen som, medan alla andra i tiderna pratade om att det vore fint om någon skrev en bok om Grönvitts väg till division ett, skrev just den boken. Det var 1977 som IFK första gången snuddade vid fotbollens finaste salonger och det var en dröm som gick i uppfyllelse. Äventyret varade bara två säsonger och 1979 var IFK tillbaka i division två. Olle Fonsell fanns där både före, under och efter och har aldrig tvivlat på den kraft som finns i hans IFK.

Han var med när det omöjliga blev möjligt och IFK först steg tillbaka till division ett 2003 och sedan vann division ett år 2004 och spelade första säsongen i Veikkausliiga år 2005. Själv ska jag aldrig glömma när läget var skarpt hösten 2010 och jag var ordförande för klubben. Vi låg pyrt till i tabellen och nedflyttning var plötsligt ett alternativ. Då ringde telefonen, det var Olle:
”Jörgen, nu finns det bara en sak att göra. Du måste samla alla killarna, ät en bit mat och förklara hur viktig nästa match är. Det har vi gjort förut och det lyckades. Du måste säga till dem att de inte får lämna ett orört grässtrå kvar på plan, hör du det, inte ett grässtrå får vara orört när de går av. Kämpar de så mycket så vinner vi.”
Jag gjorde som Olle sade och förklarade vikten av de brutna grässtråna och vi vann följande match och någon till och lyckades hålla oss kvar.

Olle Fonsell här till de entusiaster som ser till att saker händer. Det visade han på nytt i går kväll i samband med bolagsstämman. Där presenterade han sin modell över hur Wiklöf Holding Arena kunde byggas ut för att motsvara de krav som morgondagens fotboll ställer på arenor. Området kring Idrottsparken är i dag ett fotbollscentrum med anläggningar av högsta klass. Aktiviteterna pågår ständigt och tjejer och killar är så gott som alltid på plats och umgås och tränar med varandra. Det är idrott när det är som allra bäst.

Dilemmat är att morgondagens fotboll ställer nya krav. I dag är gräsplanen 100 x 64 meter stor. Om några år måste den vara 105 x 68 meter. Det betyder att alla de sex friidrottsbanor som löper runt inte längre ryms. Här kan man också konstatera att sex löparbanor egentligen är för få för att ordna större tävlingar. Konsekvensen blir därmed att Mariehamn i dag har en dålig fotbollsplan och en dålig friidrottsanläggning. Här kommer Olle Fonsell med en möjlig lösning. Genom att bygga en ny löparbana på Bomans ängar i Ytternäs blir det bättre för friidrottarna och skapar utrymme för Wiklöf Holding Arena att växa. Olle har också gjort en modell över hur denna nya fotbollsarena kan se ut och han har tänkt förnuftigt och förhållandevis småskaligt. Ändå är det synnerligen utmanande i dessa tider då Mariehamns stad under många år levt över sina tillgångar och nu tvingas spara. Sådan sparsamhet får dock inte gå ut över framtiden och tillväxten.

Mariehamn är bra på fotboll och hemmaplan för två av Finlands främsta fotbollslag. Mariehamn är värd för Alandia Cup och ett otal andra turneringar som drar tusentals besökare till hela Åland varje år. En investering i en bättre friidrottsanläggning och ett komplett fotbollsstadion är en satsning på framtiden.

Det har blivit dags att börja arbeta. Tack för inspirationen Olle.

Olle Fonsell har inte gjort som andra och låtit pratet stanna vid prat. Han har under vintermånaderna byggt upp en modell över hur framtida Wiklöf Holding Arena kan se ut. Den befintliga läktaren syns till höger medan de nya är byggda av trä och följaktligen inte extremt dyra.
Detta är en fullstor fotbollsplan med tillräckliga mått och över 3.100 sittplatser under tak...
...vilket såklart väckte intresset hos de aktieägare som var på plats vid gårdagens bolagsstämma. Vill man se modellen live finns den tills vidare kvar på i cafeterian på Wiklöf Holding Arena.

Kommentarer

Populära inlägg