Synd att inte testa gränser

Sitter egentligen och laddar inför kvällens match då IFK ska ta emot FC Inter i Eckeröhallen men måste också kasta ner några ord om Åland, ledarskap och framtiden inom just fotbollen. Under året som gått har jag vid några tillfällen lyft fram Gibraltar som ett gott exempel när det gäller att inte bara acceptera gamla sanningar utan hitta sin egen väg mot framtiden.

Tack vare mod och beslutsamhet är Gibraltar (och sedan tidigare Färöarna) sedan ett år tillbaka medlem i det europeiska fotbollsförbundet UEFA. Färöarna och Gibraltar får därmed vara med och dela på den europeiska toppfotbollens stora pengar och dessutom spela fotboll på landslagsnivå. Detta är precis vad idrott handlar om, att ständigt testa gränserna och utmana gamla sanningar. 

Detta tycker jag vi på Åland också ska göra men det tycker inte till exempel Ålands fotbollförbund vars ordförande Tony Asumaa i Helsingin Sanomat är nöjd med livet som vi lever här. Jag förstår argumenten som i stort sett går ut på att vi har det bra som det är och att det är orealistiskt att göra annorlunda. Men. Hade Färöarna och Gibraltar resonerat på samma sätt hade de garanterat inte funnits med i UEFA-sammanhang.

Idrottsledare och ledare överlag ska enligt min mening uppmuntra drömmar och skapa visioner. Inte krossa dem.

Så länge idrottsledare vägrar höja blicken mer än till nästa match blir det svårt att nå högre höjder. Gibraltar och Färöarna har lyckats ta sig in till den europeiska fotbollens finaste salonger medan Åland, tyvärr, nöjer sig med att stå utanför och frysa.