Om palmer och påsk

Tysta veckan? Jo tjena. Numera är väl alla så avtrubbade när det gäller de religiösa helgerna att ingen längre bryr sig. Men då min uppfostran är god (tack mamma) och bildning tillräcklig (tack igen mamma) minns jag tiderna då man denna vecka inledde redan på söndag med att försiktigt och utan åthävor minnas hur det var när Jesus på Palmsöndagen red in i Jerusalem på en alldeles för liten åsna. Folk gillade denne man och beströdde hans (åsnans) väg med palmblad.
Ni vet såklart att folket i Jerusalem mötte Jesus med ropen ”Hoshane! Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!”

(Sanningshalten i just det är möjligen tveksam för varför skulle de ha ropat på svenska?)

Skämt åsido. Det som började så bra skulle småningom och samma vecka övergå i elände. Till att börja med verkade Jesus inte på ett väldigt bra humör. Han marscherade raskt in i stadens tempel för att där hitta köpmän och annat löst folk vilka han drev ut på gatan efter att ursinnigt ha sparkat omkull deras bord med alla varor på. Han menade att de vanhelgat templet och gjort det till ”ett rövarnäste”. Efter att ha löpt amok höll han ett brandtal där han lyfte fram dessa tider som tidens slut. Tyvärr skulle han för egen del få rätt ganska snabbt.

Så började den händelsekedja som slutade med att vår Jesus korsfästes mellan de två skurkarna Dismas och Gestas. Och allt sedan dess har vi firat påsk till minnet av att det var som det var och det gick som det gick. Sedan dess har denna vecka kallats den Stilla Veckan eller dymmelveckan och avslutats med annandag påsk. Ha en fin påskvecka!

Så här såg det ut när Jesus på Palmsöndagen red in i Jerusalem på en liten åsna. Då var allt bra. Sedan blev det värre och slutade med korsfästning.