Ett viktigt steg mot välstånd

Jag har genom åren hyst ett gillande för folk som hittar på orden och sammanhangen som över tid blir klyschor, sådana man egentligen ska undvika att använda. ”That’s one small step for a man, one giant leap for mankind”, var mitt första medvetna minne (det var alltså vad Neil Armstrong sade när han först av alla gick på månen). Efter det har självklarheterna avlöst varandra med ”Hellre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge” som en av flera andra personliga favoriter.

Detta är också bra sagt när det gäller vikten av att hellre börja och börja genast än vänta tills i morgon.

Därför kan jag ibland inte hålla mig ens i talarstolen när det gäller att använda bildspråk. När jag i går presenterade årets första tilläggsbudget kallade jag den följaktligen ett litet men viktigt steg mot framtiden. Jag kunde hålla mig från det hårt slitna att varje lång färd börjar med ett steg; fast fel hade inte heller det varit. Själva budgeten hittar ni här medan betänkandet ligger här. Så här föll mina ord från talarstolen:

Talman,

Jag vill börja dagens presentation av vårt betänkande med att illustrera hur olika åsikter kan mynna ut i gemensamma lösningar och varför det är extremt viktigt för hela Åland. För ungefär fem månader sedan stod jag i denna talarstol och försökte förklara varför finans- och näringsutskottet valde att förkasta femtio budgetmotioner i samband med hanteringen av den ordinarie budgeten för detta år. Om jag lyckades bra har jag såklart ingen aning om men jag sade då att en förkastad motion absolut inte behöver vara dålig och att idéer alltid kommer till pass vid andra tillfällen. Där står vi i dag och det är bra att hålla i minnet det faktum att samhället bygger vi tillsammans. Innan jag går in på detaljerna i tilläggsbudgeten är det skäl att påminna om vad som på riktigt skapat den åländska välfärden; samarbete. Tack vare framsynthet inom rederier som gemensamt skapade Viking Line lever vi i dag i en vardag som de flesta andra bara kan drömma om. United Lines var ett annat samarbetskoncept inom den åländska sjöfarten som gjorde att den finländska skogsindustrin kunde sälja sina produkter till utlandet. Chipskoncernen är ett resultat av olika intressen som ställde sig bakom samma vision. Det är i precis allt som är väsentligt samarbete som skapat den åländska framgången, vilket inte är konstigt. Är man liten i en stor värld måste man använda sina gemensamma krafter så klokt som möjligt. Gårdagens framtidsbransch var passagerarsjöfarten, i dag ser det annorlunda ut då kunskapsbranscherna kommit allt starkare. IT-företagen har med ena foten i historien tagit viktiga steg mot framtiden vilket är viktigt även för denna församling att minnas.

Tack vare bland annat de insikter som nådde landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet i samband med behandlingen av stora budgeten stod det klart att vissa branscher i det åländska näringslivet är i behov av vitaminer i form av ekonomiskt stöd. Detta är såklart ingen önskvärd situation men den är verklighet av många olika skäl. Därför har landskapsregeringen i den liggande tilläggsbudgeten föreslagit nästan 1,5 miljoner euro i extra anslag för turismens återuppbyggnad och företagens nysatsningar. Med särskild fokus på besöks- och exportnäringen vill landskapsregeringen med stöd av finans- och näringsutskottet göra det möjligare att locka kunder och bli starkare i den nationella och internationella konkurrensen. Vi tror, som vi upprepat många gånger, att primärproduktionen och livsmedelsklustret tillsammans med sjöfarten och kunskapsindustrin är synnerligen viktiga komponenter i framtidens åländska näringsliv. Det finns en investeringsvilja och ett mod att utmana som kan bära långt och i förlängningen skapa nya intäkter till hela Åland. Turismen är dessutom en stark framtidsindustri men inte av sig självt. I dag är det ett besvärande faktum att många anläggningar inte längre håller måttet vilket såklart är ett av skälen till att den åländska turismen går bakåt medan våra omkringliggande konkurrenter växer. Vi måste också kunna erbjuda ett ekologiskt tankesätt, ett hållbart alternativ och närproducerad mat vid sidan av uppgraderade anläggningar.

Av det skälet har utskottet också gett klartecken för en proprieborgen till Norra Ålands Industrihus Ab som tillsammans med Ålands Utvecklings Ab och privata investerare har för avsikt att bygga en unik satsning i form av en landbaserad fiskodling i Eckerö. Initiativet är lovvärt men stödbeslutet är inte okomplicerat av administrativa skäl. Det finns de facto ingen ansökan än och planerna är på flera sätt tydliga men inte verkliga. Det är alltså udda, inte minst mot bakgrund av statsstödsreglerna, att ge klartecken för en borgen som egentligen inte finns. Detta exempel visar på utskottets beredskap att bistå och utveckla det åländska näringslivet. Det förtjänar ändå understrykas att skattepengar ska behandlas på ett försiktigt vis och att den här formen av borgensåtaganden inte borde få bli vardag. Det är också, naturligtvis, en affärsmässig risk men mot bakgrund av potentialen i projektet är det ett enhälligt utskott som står bakom godkännandet.

Ett annat område som utskottet försökt tränga in lite djupare i är ÅMHM och de granskningar som myndigheten gör. Under året som gått har det visat sig att vissa avgifter som tidigare varit hanterliga plötsligt skjutit i höjden på ett sätt som inte varit förutsägbart och som upplevts som orimliga av de som ska betala. Så kan vi inte ha det. Granskningar ska självklart ske och människors hälsa gå före allt annat men det måste ske på ett sätt som är rimligt och möjligt att ta med i förhandskalkyler. Därför har vi i en skrivning bett landskapsregeringen inleda en översyn av lagstiftningen, kontrollintensiteten och omfattningen av granskningarna så att kostnaderna som i sista änden drabbar alla ålänningar hålls på en rimlig nivå. Personalen vid ÅMHM utför sitt arbete mot bakgrund av den lagstiftning som detta lagting antagit. Det handlar ändå om en än så länge ganska ny myndighet vars verksamhetsområde är vitt och brett och ständigt måste revideras. Kontroller ska ske där det är viktigt och de måste alltid ske på ett ändamålsenligt sätt.

I utskottets arbete med denna tilläggsbudget har vi även gjort en analys av det ekonomiska läget på Åland och i vår omvärld. Det är inte särskilt uppmuntrande. Till följd av några större bolags tillbakagång har skattegottgörelsen i det närmaste försvunnit och tillväxten stannat upp. Vi ligger de facto efter både Finland och Sverige när det gäller ekonomisk utveckling och måste på alla tänkbara vis hantera detta. Lösningen ligger inte bara i finansiella ingripanden från landskapets sida. Det handlar lika mycket om att de åländska bolagen i ännu högre grad än i dag borde vända sig utåt om affärerna tryter på hemmaplan. Vår närhet till Stockholm är en viktig del av vår framtid. Där finns tillväxt, kunder och en gigantisk marknad som rätt hanterad kan skapa arbetsplatser och affärer för och på hela Åland. Från läckra äppel, sköna resor, lugn och ro till ett semestermål som inte liknar något annat i Stockholm med omnejd.

Betänkandet blev inte enhälligt. Det finns tre reservationer bilagda. Den första handlar om en tillväxt- och hållbarhetsfond där PAF:s vinster skulle skötas. Förslaget blev nedröstat av flera skäl men det kanske viktigaste var att utskottet inte vill att Ålands landskapsregering ska släppa kontrollen och ge makten över pengarna till en fondstyrelse som fristående från detta lagting ska hantera pengarna. Från min alldeles personliga synvinkel tycker jag kanske att det i sådana fall vore bättre att använda det eventuella spelöverskottet direkt i Ålandsbudgeten på samma sätt som man gör med spelöverskott i Sverige. Det finns inte längre skäl att hantera PAF-medel på annat sätt än andra överskott. Just nu pågår också som bekant en översyn av den gamla spellagen och i samband med det införande av en ny tillsynsmyndighet. Låt oss se vad det arbetet mynnar ut i innan vi slänger in nya kort i leken.

Den andra reservationen handlar om stöd till vindkraften, en framtidsbransch som just nu har det besvärligt till följd av historiskt låga energipriser. Utskottet betraktar självklart vindkraften som en viktig del av ett hållbart samhälle men är inte beredd att för ögonblicket utmana statsstödsreglerna. Det är dock, som landskapsregeringen själv påpekar, av yttersta vikt att följa utvecklingen på nära håll.

Motion nummer tre som bara fick stöd av en utskottsmedlem handlar om att den åländska köpkraften borde förstärkas. Det är såklart lovvärt och nödvändigt men borde inte bara rikta sig mot landskapsregeringen. Politiken ska skapa ramar och möjligheter men var folk använder sina pengar måste de själva få avgöra. Det är inte alls säkert att en svagare och mindre självstyrelseförvaltning skulle betyda starkare köpkraft på Åland. Jag gissar dock att reservanten utvecklar sitt resonemang. Hittills har jag inte sett några tecken på att någon i beslutande ställning skulle jobba för att försvaga den åländska köpkraften och tillväxten.

Det är som finansministern Roger Nordlund mycket riktigt påpekade i sitt anförande i samband med remissdebatten kring denna tilläggsbudget viktigt hur vi i detta lagting uttrycker oss. Vi befinner oss i ett besvärligt men inte hopplöst läge. Våra offentliga intäkter är alltjämt mindre än utgifterna vilket inte är en hållbar utveckling. Lösningen på detta är att med början här skapa framtidstro och mod hos våra åländska företag. Sverige är på väg tillbaka och vi är deras granne. Genom att bygga upp hela Åland gör vi vårt örike och dess företagare intressantare att göra affärer med.

Detta berör alla åländska företag, kommuner, myndigheter, lagting och landskapsregering. För att bli bättre krävs ett större mått av samarbete än som i dag är fallet, även i lagtingsdebatten. Vår omvärld är våra konkurrenter i högre grad än vi själva.

Talman,

Denna tilläggsbudget är ett litet men viktigt steg mot en normalisering av den åländska ekonomin och därmed en budget i balans. Den stimulerar varsamt och identifierar möjligheter inom turismen, primärnäringarna och exportindustrin. Den arbetar utifrån den gamla sanningen att göra vad man kan med vad man har. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att tilläggsbudgeten antas tillsammans med motiveringarna i betänkandet.