Tillväxt utan klimathot

Häromdagen i Köpenhamn presenterades den internationella expertpanelen IPCC:s redogörelse över tillståndet i världen. Det ser inte så bra ut, tvärtom. Sedan industrialismen tog fart har medeltemperaturen i världen stigit med en grad Celsius. När ökningen blir två grader befinner vi oss i en skenande kris. Bara en dåre viftar bort ett sådant faktum som ”naturlig utveckling”. Om detta förvärras kan vi med säkerhet, inte bara kanske, räkna med mer extremt väder och vattenhöjningar vars konsekvenser är omöjliga att värdera. Något måste alltså göras, helst utan att världsekonomin samtidigt kraschar.

IPCC drar i sin senaste rapport slutsatsen att en klimatomställning mycket väl kan ske utan att tillväxten minskar. Inte ens extremt kraftiga minskningar av växthusgaserna behöver påverka möjligheterna att göra affärer. Om dessa minskningar INTE görs är dock utgången mycket säker – det går på tok.

Innehållet i IPCC-rapporten tangerar på flera sätt tankarna i det betänkande över hållbar utveckling på Åland som finans- och näringsutskottet publicerade tidigare i år.

Financial Times rapporterar fylligt och lättbegripligt om den senaste rapporten och konstaterar bland mycket annat att:
”Tonen i IPCC:s senaste rapport är mer alarmerande än tidigare. Den understryker att det är mänsklig verksamhet som ligger bakom det varmare klimatet som sedan 1950-talet är ett faktum. Redan i dag gör det att isberg smälter och havsvattennivån stiger.”

Det brinner dessutom i knutarna. IPCC:s slutsats:
”Genom att vänta till år 2030 innan kraftfulla åtgärder genomförs blir det väldigt mycket svårare att hejda utvecklingen teknologiskt, ekonomiskt, socialt och institutionellt.”

Det är klart bortom precis alla rimliga tvivel att det är människan som ligger bakom det varmare klimatet i världen.

Det är inte för sent att göra ändring, men det behöver ske snabbt och målmedvetet.