Åland, sjöfart, IT och livsmedel

Efter två dagars debatt om budgeten för år 2015 fattar Ålands lagting i dag beslut. Det sker med början 09.30 och är en uppvisning i att resa sig och sitta ned för så går omröstningarna till. Oppositionen har i debatten, enligt mitt enkla förmenande, varit blek och i högre grad än någonsin under dessa fyra budgetar detta lagting har hanterat koncentrerat sig på att söka fel istället för att göra rätt. Så kan man såklart göra och kanske leder det någonstans men absolut inte framåt.

Det är inte första gången det hänt. För inte så länge sedan handlade det om det åländska näringslivet som jag också tvingades förklara för dem :-)!

Nåja, alla har sina roller att spela och karavanen gungar vidare. Tack för debatten och syns i salen.

Så här lät mitt sista anförande över ett budgetbetänkande för den här perioden.
Talman, 
Detta är den fjärde och sista övergripande budgeten som denna landskapsregering står bakom. Det är även det fjärde större budgetbetänkande jag har nöjet att presentera. (Här är de tidigare!)

Mot den bakgrunden vill jag säga några ord om hur resonemanget i utskottet förts och även lyfta fram några viktiga fakta när det handlar om att förstå samhällsekonomin. Och så förstås vikten av att de planerade och långt framskridna reformerna verkligen genomförs. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande beträffande ändringarna i skattelagstiftningen är vår ekonomiska situation mycket utmanande och behovet av reformer stort.

Först av allt lite siffror. Första årets budget för denna regering, den för år 2011, balanserade på cirka 324 miljoner euro. Den här går lös på knappt 369 miljoner euro. De planerade men inte till alla delar förverkligade utgifterna har alltså stigit med ungefär tretton procent på dessa fyra år. Det är hanterligt och försvarligt men det visar inte riktigt en bild av det verkliga livet.

Går vi till bokslutet, alltså utfallet av verkligheten, har vi att göra med följande fakta: år 2010 var underskottet, skillnaden mellan intäkter och utgifter, före fonderingar och reserveringar 31 miljoner euro. Detta underskott har krympt stadigt sedan dess och var i bokslutet för 2013 bara fyra miljoner euro. Underskottet har alltså under denna regering och dess finansminister Roger Nordlund krympt till följd av kloka beslut och ständig kostnadskontroll samt lite tur och lite otur, precis som livet ofta är.

Trots dessa bokslutsmässiga sakuppgifter stiger siffrorna i budgeten vilket kan förklaras rätt enkelt. Det handlar nämligen om hur mycket av allt man planerat som inte genomförts. Skälen kan vara flera. Besvär, omprioriteringar, akuta reparationer, haverier, oljepris, oförutsedda lönekostnader och så vidare. Verkligheten och framtiden har den besvärliga men gemensamma egenskapen att de lever sitt eget liv, ibland långt från planeringen. Åland måste liksom stora företag och varenda en liten familj anpassa sig till verkligheten.

Det förefaller också som Åland även i fortsättningen slipper gå till banken för att låna till den löpande verksamheten. Likviditeten är just nu cirka 37 miljoner euro och sjunker till slutet av nästa år till 30 miljoner; om alla investeringar genomförs vilket av skäl jag tidigare nämnt är långt ifrån säkert.

När man ska förklara samhällsekonomi landar man lätt i något som är oerhört komplext och som ofta landar i en spegling av den egna själen och vilka siffror man egentligen vill se. Därför är det viktigt att vi från och med denna budget får nya och bättre siffror att använda. Det behövs nyckeltal för att kunna jämföra och det behövs analyser för att kunna fatta ännu riktigare beslut.
Ser vi närmare på kostnaderna för landskapets verksamhet går även dessa åt samma håll, alltså neråt. Från år 2011 och 171 miljoner euro till år 2013 och 168 miljoner euro. Det är ingen stor minskning men det är heller inte dåligt då kostnader oftast och historiskt tenderat stiga. De bokslutsmässiga utgifterna för verksamheten sjunker alltså samtidigt som Ålands befolkning växer. Till skillnad från den offentliga sektorn som krympt har den privata sektorn dessutom, hittills, lyckats skapa fler arbetsplatser och hålla arbetslösheten nere till för nordiska förhållanden mycket låga nivåer. Det är viktigt att minnas. Allt vi gör ska skapa förutsättningar för företagande och därmed nya skatteintäkter.

Det visar sig väldigt tydligt genom att vårt tidigare sjöfartskluster och livsmedelskluster numera även fått sällskap av ett åtminstone IT-kluster som lockar till inflyttning av välutbildade arbetstagare från hela världen. Vårt näringsliv byter skepnad och det ska vi inte bara förhålla oss till. Vi måste uppmuntra det och bygga samhällen som attraherar nya näringar.

Landskapsregeringen har under dessa år i spåren av världens hittills största finansiella kris haft och har beredskap att inför kommande år skapa förutsättningar för framtiden och bereda mark för nya företag och nya branscher vid sidan av de gamla.

Budget är budget och siffror är siffror. Det vore ändå fel att inte nämna de omfattande reformer som denna landskapsregering satt igång och som kommer att synas i det verkliga livet. Översynen och reformeringen av skärgårdstrafiken är enorm och viktig om regionen ska kunna klara sig i framtiden. Det kortruttsmeddelande som landskapsregeringen tidigare lämnat till lagtinget och som remitterats till finans- och näringsutskottet har vi inte till dess helhet hanterat men på basen av meddelandet anser ändå ett enigt utskott att MKB-arbetet kring östra Föglö ska fortsätta för att bilda ytterligare underlag till framtidens trafiklösningar.

Andra reformer som har hela Åland i åtanke är Kommunernas socialtjänst som till att börja med skapar rättvisa och jämställdhet över Åland och som på sikt bidrar till trygghet över hela landskapet och därmed blir en investering som garanterat återbetalar sig i framtiden.

En annan minst lika viktig reform är Ålands Digitala Agenda som äntligen blir verklighet och som snabbt attraherat många andra deltagare än de stora, alltså Ålands landskapsregering, Mariehamns stad och ÅHS. Greppet är rätt och klokt och jag förutsätter att även den dagliga skötseln och ledningen av ÅDA ska genomsyras av samma professionalism och beslutsamhet. Det vinner hela Åland på. Vid sidan av dessa mycket omfattande och djärva reformer har vi också mindre men långt ifrån oviktiga förändringar. Skapandet av ett regeringskansli och en ny infrastrukturavdelning är strategiskt riktigt, det nya fastighetsverket ska göra den hittills väldigt svaga skötseln av ett spretigt fastighetsbestånd bättre och mer rationellt. Jag är glad över att vara en del i detta regeringsblock som jag anser på ett ansvarsfullt och modigt vis har hanterat både historien, nutiden och framtiden. 
Det kan råda olika syn på tillvarons detaljer men vägen framåt mot en ekonomi i balans och utveckling av hela Åland har enat de tre regeringspartierna.

Det vore självklart övermäktigt att ta upp allt som detta framåtinriktade budgetbetänkande innehåller. Vi i utskottet lyssnade på remissdebatten, vi har hört, granskat, resonerat och skrivit och jag är oerhört stolt över den text vi nu har att hantera. Vi har försökt lyfta fram även sådant som inte direkt spelar mot siffror utan som på riktigt utgör livet på vår ö. Vi har i livskvalitetshänseende genom åren producerat ett oerhört stort ackumulerat, budgeterat och konstaterat välmåendeöverskott. Vi har en trygghet som få andra samhällen i världen. Vi har en syn på jämställdhet som skänker tro på framtiden och som över tid är väsentligt för hela Åland. Tack vare denna trepartiregering har förändring inletts och vägen mot en ännu bättre framtid har startat. Åland växer och utgifterna minskar.

Under debatten lyftes även mäns våld mot kvinnor fram som en utmaning för hela vårt samhälle. Jag vill här passa på att tacka våra vänner i social- och miljöutskottet som hörsammade vår begäran och kom med ett ingående och mycket välformulerat utlåtande i frågan. Ni hittar utlåtandet här (ganska långt ner i texten).

Jag vill till sist i denna min för den här perioden sista presentation av ett heltäckande budgetbetänkande rikta mitt eget och utskottets tack till vår sekreterare Niclas Slotte som sammanfattat och med varsam hand hjälpt oss genom juridiken och byråkratin till detta betänkande samt till budgetplanerare Robert Lindblom och hans kolleger på finansavdelningen som gjort ett jättejobb med att bygga om och rätta till och reformera vårt landskaps budgetsystem och därmed göra detta lagtings uppgift enklare i framtiden. Det är nog bra om vi alla pratar om samma siffror.

Talman, mot bakgrund av detta föreslår jag att det liggande budgetförslaget jämte vissa förändringar godkänns av lagtinget. Vi har några reservationer vilka jag gissar att någon annan presenterar. Nu kan jag svara på frågor! 

Livsmedelsklustret gör hela Åland levande och skapar ett samhälle som folk vill leva i och arbeta från.
När man mår bra i vardagen ligger hela världen öppen, det märks inte minst inom IT-branschen som håller på växer fram som en framtidsbransch på Åland.
Sjöfarten har byggt det Åland vi känner i dag. På Åland finns kunskap som räcker över hela världen. Även i morgon!

Kommentarer

  1. jack Christenbrunn19 december 2014 kl. 09:54

    Man utgår ifrån att regeringen i brådskande ordning ansöker om medel ur EU:s infrastrukturfond vilket skulle underlätta införandet av en vettig kortruttstrafik.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg