Några ord om lagstiftning

Vid gårdagens lagtingsplenum hanterades ett förslag till ny blankettlagstiftning kring kosmetiska produkter. Jag var fortfarande lite inspirerad efter landshövding Peter Lindbäcks tal vid lagtingets avslutning där han lyfte vikten av att lagstiftningsarbetet alltid fungerar. Det hade kanske inte helt hundra med sakfrågan att göra (den här gången) men kändes ändå viktigt att markera hur viktigt det är med ett ordentligt grundarbete när det handlar om lagstiftning. Mina ord föll därför ungefär så här:

Talman,
jag vill ta tillfället i akt och med hänvisning till denna blankettlagstiftning kring kosmetiska produkter påminna alla utskott och ledamöter om vikten av att all lagstiftning ska vara transparent och begriplig för våra medborgare. Det var landshövding Peter Lindbäck som inspirerade mig till detta med sitt tal i samband med stängningen av det förra lagtinget. Jag tycker liksom landshövdingen att det är besvärande att republikens president vid drygt tio tillfällen under de senaste fyra åren inlagt veto på grund av att lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet. Det handlar huvudsakligen om felaktiga delegeringsbestämmelser men också om fall där landskapslagen överträtt behörighetsfördelningen och därför blivit fälld i samband med lagstiftningskontrollen. Sådana risker kan det finnas gott om i den här kosmetikalagen och därför är det viktigt att social- och miljöutskottet redan från början har detta i åtanke. Detta kan låta som juridisk teori men om vi inte är vaksamma riskerar detta över tid att äventyra hela självstyrelsen. Lagstiftning måste vara begriplig och lätt att efterleva. Inte minst måste vi klara dagens utmaningar för att lyckas med morgondagens självstyrelserevision.

Landshövdingen lyfte också det faktum att både Ålandsdelegationen och Högsta domstolen alltför ofta pekat på vaga bestämmelser i lagtexterna som kan leda till oklarheter vid tillämpning på olika nivåer och därmed kan leda till administrativa komplikationer. Detta är inte bara byråkratiska utmaningar utan det handlar också om rättssäkerhet och den enskildes rättsskydd. Landshövdingen gick så långt att han beskrev detta som oförenligt med god lagstiftning vilket måste betraktas som kraftuttryck i detta sammanhang.

Det är inte så enkelt att komma åt detta problem som ohanterat kan vara förödande för självstyrelsen och ålänningarna. En modern självstyrelse kräver god ordning och reda i lagstiftningen. Vi har tusen områden att diskutera men utan ordning i ekonomin och i lagstiftningen är självstyrelsen långt ifrån självklar.

Mot den här bakgrunden vill jag i all vänlighet dela med mig av de erfarenheter som jag själv upplevt under mina fyra år i utskottsarbetet. Alla lagar har nämligen inte alltid varit glasklara och väl beredda. Det har inte alls varit ovanligt att utskotten utan mer omfattande beredning tvingats ändra i lagtexter för att lagarna alls skulle passera lagstiftningskontrollen. Det är pragmatiskt men inte alltid rättssäkert.

När det gäller exempelvis tekniken med blankettlagstiftning är det ett känsligt och spretigt instrument. Det är bra att vara kostnadseffektiv men det riskerar att göra lagstiftning svårbegriplig för medborgarna, för när lagarna förändras i Finland är det inte alltid som Åland hänger med och för varje gång det sker förlorar självstyrelsen lite mark.

Med anledning av detta ganska övergripande resonemang skulle jag vilja att utskottsmedlemmarna i sitt lagstiftningsarbete borde iaktta några principer som enligt mitt enkla förmenande skulle göra våra åländska lagar begripligare och kritiken från Finland mindre vanlig.

För det första ska alla utskottsledamöter alltid se till att man begriper lagtexterna. Det ville jag exemplifiera med min lilla replik tidigare om vem som avgör när en inspektion är nödvändig för att upprätthålla kvaliteten på kosmetiska produkter. Om inte ni förstår det som står skrivet, är det inte säkert att medborgarna gör det. Lagtext ska inte vara hokuspokus utan en vägledning i vardagen.

För det andra borde utskotten inte göra andra än ytterst ytliga förändringar i lagförslagen som kommer från landskapsregeringen. Så fort det handlar om revideringar av mer substantiell karaktär borde förslagen ögonblickligen skickas tillbaka till regeringen. Regeringen ska komma med lagförslag hellre än utkast och förhoppningar.

För det tredje är det av vikt att det arbete som justeringsutskottet gjorde förut inte devalveras ytterligare. Ålandsdelegationen är såklart vår bästa vän men även där måste man på sikt göra som Högsta domstolen bestämmer och därför måste det råda ordning och struktur i lagarbetet i Ålands lagting och där är eftergranskningen nästan lika viktig som förarbetet.

Talman, detta lagförslag handlar om kosmetiska produkter men jag tycker tillfället är perfekt att påminna om vikten av att allt inte handlar om yta, det ska vara innehåll också. Särskilt i lagtexter. Tack för ordet.

Lagstiftning är viktiga saker och ska inte bara vara begripligt för några få insatta utan för alla, särskilt de som berörs.

Här finns TV-sändningen från dagens plenum. Mitt gig finns tjugofyra minuter in i sändningen.