Daytraders och budget

Kan inte hjälpa det men jag tycker sådana här sammanställningar är skojiga...
...och talande...
...för det är inte den här killen man vill att ska sköta landskapsekonomin. Portföljförvaltning är en sak, samhällsbygge något helt annat. Det försökte jag berätta i lagtinget i dag.
Jodå, visst blev det en debatt i Ålands Lagting i dag också! Det diskuterades budget och jag presenterade den tilläggsbudget som jag berättade rätt utförligt om förra veckan. Det blev dessvärre ganska långt men är trots det viktigt. När det handlar om samhällsbygge går det inte att hafsa sig igenom fundamenten. Jag drog paralleller till daytraders, påminde om ett gott ledarskap och undrade varför oppositionen gör som de gör. En vanlig dag på jobbet alltså.

Så här föll orden där jag bland annat ställde de viktigaste frågorna av alla. 
När är det gott nog? Hur mycket får det kosta att spara? Vad är välfärd värt?
Fru talman,

Det har som bekant handlat väldigt mycket om pengar och bristen på sådana i detta lagting de senaste åren. Kanske är det inte så konstigt mot bakgrund av att landskapet Ålands utgifter just nu är större än våra inkomster. Just det är inte nytt. Den ekonomiska verkligheten har över tid fluktuerat men kanske inte medfört svängningar av den magnitud vi upplevt de senaste åren. Jag återkommer till det. Och varför jag också anser att vi trots utmanande tider även har en ljus framtid att invänta.

Volatiliteten som vållar oro beror på många olika saker men bottnar mest i det allmänna tillståndet på de marknader där åländska och finländska företag opererar. I tider av tveksamhet och i viss mån oro och stigande arbetslöshet är det inte så enkelt att göra affärer och det får återverkningar på såväl klumpsumma som skattegottgörelse. Här ska man minnas att medan klumpsumman yvigt uttryckt skapat grundtryggheten för vårt självstyre är det skattegottgörelsen som, tack vare framgångsrika företagare, givit Åland det lilla extra. I dag och, som det verkar på grund av de skäl jag inledde med, de kommande åren viker skattegottgörelsen neråt medan klumpsumman håller sig på en skaplig nivå. Här kan vi skatta oss lyckliga ifall Ålands penningautomatförening fortsättningsvis lyckas bra med sina affärer och därmed betalar en lotteriskatt som återbärs från staten och till vis del kompenserar sviktande skattegottgörelse.

I finans- och näringsutskottet har vi de senaste veckorna behandlat det liggande förslaget till första tilläggsbudget för år 2013. Det är på många vis ett komprimerat budgetförslag där tyngdpunkten vilar på Ålands hälso- och sjukvård, vilket vi också efterlyste i vårt betänkande kring budgeten för 2013 och tilläggsbudget två för 2012. Ska man vara noga krävde utskottet ordagrant ”en noggrann analys” samt ”analysresultat” och ”åtgärdsprogram”. Det är inget konstigt med det heller då som bekant en väldigt stor del av landskapets utgifter går till just ÅHS. Detta har vi påpekat flera gånger i samband med tidigare betänkanden, senast i januari. Sedan dess, då ÅHS-ekonomin såg skakigare ut än normalt, har flera och viktiga åtgärder vidtagits, vilket framkommer i förslaget till tilläggsbudget.

Den operativa högsta ledningen för ÅHS är också ny och deras överordnade i form av styrelseordföranden blir snart en annan. I detta sammanhang vill jag inflika liksom jag gjort vid snart sagt alla budgetanföranden så här långt. Det är oerhört viktigt att leda verksamheter, vilket slag det än handlar om, på ett inspirerande och stödjande sätt. Man ska förvisso ställa krav på organisationen men en styrelse ska också vara tydlig, ärlig, delegerande och dess medlemmar ska utgöra goda förebilder. ÅHS-styrelsens agerande och professionalism är avgörande i arbetet med att skapa balans i den åländska ekonomin.

I utskottet resonerade vi också kring användandet av Paf-medel i händelse att överskottet långsiktigt blir större än som behövs i finansieringen av den allmännytta som beskrivs i landskapslagen. Utskottet håller till stora delar med landskapsregeringen när det gäller att på ett klokt sätt utnyttja pengarna men påminner ändå om vikten av att ta ett mer detaljerat förslag till denna sal för debatt. Jag ska väl inte göra mig till tolk för hela utskottet men jag upprepar gärna vad jag sagt tidigare för jag förstår inte riktigt varför överskottet från en laglig verksamhet ska behandlas annorlunda än överskottet från annan laglig verksamhet. Ja, när det gäller spel finns det en lagstiftning som ska följas. Men, detta är Ålands lagting med makt att stifta nya lagar och skyldighet gentemot våra förfäder och efterkommande att bygga ett nordiskt välfärdssamhälle med våra till buds stående medel. Som öbor har vi alltid varit vana att hantera nya situationer på ett pragmatiskt vis. Det hoppas jag vi tillsammans också kan göra när det handlar om Paf-medel.

Det finns andra befarade utgiftsposter som nämnts i salen men som vi i utskottsbehandlingen valt att inte hantera på djupet. Vi tror oss veta att såväl Ålands gymnasium som infrastruktursektorn dragits med höga och oväntade kostnader under inledningen av året. Vi konstaterar att avdelningarna ändå inte äskat om mer medel vilket är bra. Innan den liggande budgeten förändras måste man internt göra precis allt för att undvika tilläggskostnader även om det innebär betydande omprioriteringar. Det ekonomiska läget är utmanande som det är – även utan oplanerade utgifter.

Det är såklart enkelt att stå här och slå fast att besparingarna är för små och går för långsamt. Jag ber ändå lagtinget tänka på att det gått bara fyra och en halv månader på det nya året och att mycket återstår. Vi har sedan tidigare begärt en halvårsredogörelse som enligt planerna ska ligga på lagtingets bord efter sommaruppehållet. Man borde mot den bakgrunden inte bli alltför kortsiktig i tanke och handling. Vi bygger samhälle för alla ålänningar och för hela Åland.

I utskottet förde vi, inspirerade av remissdebatten, en diskussion kring begreppet ackumulerat underskott och vad det på riktigt betyder. Svaret är i siffror 38.834.000 euro såvitt budgeten för 2013 förverkligas. Här måste jag dyka ner i historien för ett ögonblick, för att folk ska förstå vad det egentligen handlar om. Det här med att räkna ett ackumulerat resultat tog sin början då landskapet börja föra egen bok. Man måste minnas att det före det fanns ordinarie medel och enskilda medel. Ordinarie medel var sådant som täcktes via den skattefinansiella utjämningen som eliminerade eventuella och så kallade ackumulerade över- eller underskott. Antingen täcktes landskapets utgifter eller så ställdes de utanför kolumn och skulle då täckas med enskilda medel. Då uppstod ibland över- och underskott som fördes över från år till år. De första åren med det nya avräkningssystemet 1993-1994 upptogs anslag för täckande av utgifter som ställts utom kolumn vid de sista utjämningarna enligt det gamla systemet. Därmed kan man säga att det uppstod en kontinuitet i underskotten som fördes över.

I bokslutet för 1998 förändrades redovisningen så att det gjordes en sammanräkning av det ackumulerade överskottet istället för att man som dittills tvingats se på flera ställen i bokslutet och summera olika belopp, alltså överskottet eller underskottet för det aktuella året plus eventuella budgeterade överskott. I allt detta ingår även projekt som inte förverkligats men som finns kvar i budgeten. Allt detta är ur kameral synvinkel såklart intressant men inte lika viktigt som det övergripande resultatet av alla dessa transfereringar varit för ålänningarna och för hela Åland.

I sammanhanget är det nämligen viktigt att minnas att vi med hjälp av detta ackumulerade underskott som i dag kan uppfattas som stort skapat om inte ett överskott så i vart fall väldigt mycket i form av livskvalitet, trygghet, lärosäten, kulturhus, idrottsanläggningar, infrastruktur, sjukvård, socialväsende och mer som tillsammans gör Åland till en av världens allra bästa platser att leva på.

Ur ett finansiellt hänseende kan man gå tillbaka till 1994 då detta så kallade underskott började uppstå. Sedan dess har det av olika skäl varit tio år av överskott, år då de åländska företagen gått bra och sett till att skattegottgörelsen skapat guldkant i samhällsekonomin. Det har också varit nio år då utgifterna varit större än intäkterna. Värst var det mellan åren 2008 och 2010 då den internationella finanskrisen grävde stora hål i landskapsekonomin och inledde utraderandet av den utjämningsfond som de tio goda åren skapat. Vi lever alltjämt i svallvågorna från den krisen. Vi gjorde underskott i fjol, vi gör underskott i år och nästa år men har förutsättningar att skapa balans år 2015, givet att faktorer i omvärlden som varken vi eller någon annan kan förutspå går åt rätt håll.

Behandlingen av den föreslagna tilläggsbudgeten gick rätt snabbt i utskottet. En majoritet anser att vi ska fortsätta den väg Ålands lagting och Ålands landskapsregering valde i samband med omställningsbudgeten 2012 och bekräftade i samband med stora budgeten 2013. En minoritet vill dra ner på mer än det föreslagna och vill att tilläggsbudgeten ska komplettas med ytterligare sparförslag. Det är nog bäst om de berättar mer om sin motion på egen hand. Utskottet valde att förkasta den. Jag vill ändå påminna om att regeringen redan har dragit ner på till exempel landskapsandelarna till kommunerna, på studiebidraget till studeranden och på sjukavdraget i kommunalbeskattningen. Mot detta protesterade samma opposition kraftigt men kräver nu hårdare tag mot en redan pressad förvaltning, skolväsende, sjukvård och infrastruktur. Dessutom har regeringen på ett modigt och beslutsamt sätt tagit sig an besparingar i en skärgårdstrafik som över tid vuxit utan proportioner i förhållande till andra offentliga utgifter. Även mot detta har oppositionen protesterat och i vart fall inte tydligt föreslagit alternativ.

Frågorna som allt detta kokar ner till är följande. När är det gott nog? Hur mycket får det kosta att spara? Vad är välfärd värt? Det är frågor utan slutgiltiga svar. Vi lever i finansiellt svårförutsägbara tider. Ingen vet vart vi är på väg. Då gäller det att manövrera försiktigt och inte spä på den allmänna osäkerhet som råder. När man bygger samhällen ska det inte ske med kvartalsekonomin som ledstjärna. Det ska vara för alltid. Vi har en tilläggsbudget som är ett steg på den vägen, det är inget jättekliv och ska inte vara det heller. Förutsättningarna för att år 2015 göra inkomsterna och utgifterna lika stora finns fortfarande även om vägen dit inte är enkel.

Jag vill också understryka att det finns tecken som talar för det åländska näringslivet och Åland som framtidssamhälle. Vår närmaste stora marknad, Stockholm och Mälardalen hör i dag till världens snabbast växande ekonomier och arbetsmarknader. Med tanke på Ålands geografiska läge finns det många skäl att på allvar och förutsättningslöst ta oss en funderare på och göra en grundad analys av vad det kan betyda inför vår gemensamma framtid. Vi får inte låta oss hejdas i arbetet för vår eftervärld genom att fastna i nutiden på ett sätt som leder tankarna till daytrading. Vi investerar långsiktigt. Till våra uppgifter i detta parlament hör att skapa framtidstro.

Fru talman,

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottets majoritet att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budget för år 2013 antas, att budgetmotion nr 47/2012-2013 förkastas samt att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2013 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Tack.

Kommentarer

  1. Hej Jörgen!

    Tack för en blandning av humor och allvar i texten. Kan inte låta bli att skratta åt bilden uppe med killen vi inte vill ska sköta vårt samhällsbyggande! :)

    Ha en bra dag!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg